Innan jag somnar och innan klockan byter dag så vill jag bara skriva ett grattis till min ängel. Justin.
Personen som jag aldrig kommer kunna tacka nog för vad han har gjort och gett mig. Alla skratt, tårar, minnen glädje och vänner. Går inte att beskriva den känslan som var i Globen den 24 april när du stod på scenen. Den glädjen som jag kände inom mig och i hela kroppen har jag aldrig upplevt innan. En känsla som man inte kan beskriva. En känsla av att en saknad pusselbit som hade hittat sin plats och jag kände mig hel. Att stå där och skrikasjungaskrattadansagråta med ca 14000 andra personer som kände exakt samma sak är obeskrivligt. Den kärleken och glädjen som fanns där, men samtidigt allas sår. All smärta men ändå just då lycka som man såg i allas ögon. Obeskrivligt